Arkiv för ‘Sweden Rock’ kategorin
Campingkoll 2
Publicerad: 04/06 15:46Vår mission är fortfarande att hitta en familj som kan berätta om livet på en rockfestival. Under jakten har vi träffat andra trevliga typer, som Anders och MG till exempel.
Bilden säger allt. Det ni inte hör är Metallica på volym 11 och inte känner är den go’a & glada atmosfären.
Riku fotade och jag blev bjuden på öl.
Anders och MG ska se In Flames. Och allt annat också.
Campingkoll 1
Publicerad: 04/06 15:35
Pat och hans porrvagn.
– Kom hit och kolla, ropar ett skäggigt heavytroll från en van när jag strosar omkring på campingen strax intill festivalområdet.
Han hejar entusiastiskt och vill visa sin nyinköpta bil, ”porrmobilen”, när jag närmar mig.
– Kolla läder, säger trollet och pekar på väggarna i den rullande bordellen, vinröd med svarta läderväggar och vitt lädertak. Jupp.
– Det är bara brudarna som fattas, säger han och hans kaverir som sitter på tältstolar skrattar.
– Så är det ju alltid, säger jag.
Jag undrar om han har byggt innanmätet själv men sidu nej. Den är köpt just så här.
Trollet heter Pat Savage. ”Det är mitt artistnamn”, förklararar han först men ändrar sig sedan och hävdar att han är döpt till det. Han har bandet Six47. På SRF är han främst för att kolla Johnny Winter.
– Fast få se om han håller, han sitter ju ner när han spelar.
– Han är ju nästan blind, menar en av kompisarna.
Vi diskuterar ZZ Top, Twisted Sisters och Heaven and Hell en stund innan en annan typ kommer och rycker i mig.
– Fan du måste se Olas skulderblad, han är som Shere Khan i Djungelboken.
Mera om det senare.
Emil på skitta
Publicerad: 04/06 13:39
Rockvägagäster från Finland. Päärrrkkele!
Närmare 50 nationaliteter finns representerade här. En biljett lär ha sålts till Turkmenistan och åtminstone fyra till Iran. Och så finns här naturligtvis en hel drös finländare. Frågan är hur som helst om Finland faktiskt är hårdrockens Mecka? För visst är det så många av oss vill se det och någon såndär slogan går också igen i både marknadsföringen och i rockpressen.
Vi träffade just Susanne och Tom Dahlgren från Träskända. Raija Pohjalainen bor också hon i huvudstadsregionen, nära Jokela. Hennes son Emil är gitarrist i Amberian Dawn som uppträder i morgon. Det ska vi se!
Frågade förstås vad det är som hämtar finnarna hit, vi har ju en del bra festivaler på andra sidan pölen också.
– Det är bra arrangemang och alla är så vänliga här, bra band line-up är det förstås också, säger Susanne Dahlgren.
Medelåldern bland festivalbesökarna på Sweden Rock är 35.
– Det är mera ungdomar på de finländska festivalerna och det dåkas mera där, säger Tom Dahlgren.
– Törs man ens säga det men svenskarna kan nog. Här är så snyggt också. Dom städar tydligen jämt, fyller Susanne Dahlgren i.
Hbl:s rockpatrull instämmer. Här är städat och än så länge går allt städat till. Vi har också tvättat oss. Och ingen har crocs på fötterna. Än så länge.
Danmarks dag
Publicerad: 04/06 13:23På lördag är det Sveriges nationaldag och 34 000 headbangers kommer att stå och sjunga Du gamla du fria. Samma dag spelar det svenska fotbollslandslaget en match i VM-kvalet mot Danmark. Direktsändningen visas givetvis här på storskärm. Vetefan om det är Danmarks dag då men i dag är det.
Volbeat klockan 15.
Ronnie fyller 67!
Publicerad: 04/06 09:24Godmorgon! Ser på BBC World News på en massa vapenskrammel i Mellanöstern, Asien… Sweden Rock Festival har tydligen ingen effekt på omvärlden.
Efter frukost har fotö-Riku lovat plåta min garderob det vill säga tröjorna med bandtryck. Dagens svarta är signerad ”STONE” och den har somliga av er redan noterat i samband med ett äldre blogginlägg. Men det finns ju typ fem andra, alltså mer än en för varje dag som vi är här. Dessutom var det så kallt på natten att jag måste köpa en munkjacka med Sweden Rock-logga.
Sedan ska vi sätta oss i rockbussen igen och dra ut på nya antropologiska äventyr. Dagens mission är att hitta en mamma, pappa, son, dotter & kanske hund i husvagnsparken. Vi såg några i går så det torde inte vara omöjligt att etablera kontakt och föra vidare debatten om tungmetall som vi startade i gårdagens Hbl.
Dagens låt är Somebody Put Something In My Drink med Ramones. Fast det kan ju vara att det kommer en ny efter frukosten.
Det är lite BBC och så är det lite sol där ute.
ps. Efter sega förhandlingar är Crocsen med och när jag nu kollar vädret vid poolen ångrar jag ingenting. Det är alltså bra att Crocsen är med.
ps2. Volbeat, Twisted Sister. De är dagens utropstecken. Men ja kan ju knappt vänta på Heaven & Hell på lördagen. Fatta att Ronnie James Dio fyller 67 om en månad!
ps3. Mr Rick Medlockes manager har inte svarat. Men jag tror på en intervju.
PMS från nyhetsdesken
Publicerad: 04/06 03:43
Ser bra ut men är det nu sen?
Låt oss konstatera fakta. Uriah Heep är inte bra. Jag tänkte att det kanske skulle vara helt morjens att ha dom härna britt-rock-klassikerna som headlajners en onsdag som det här, genast efter Blaze Bailey, men nej.
Alltså dom är bara inte bra.
Det är mörkt.
Orgelkillen som tydligen måste vara med för att det var viktigt 1971 är bäst före för länge sedan. Under första tre kvarten finns inte en låt som man vill skicka till rymden för att hittas eller hottas av andra species. Inte en låt som Sås & Kopp skulle ha nytta av. Nåja, nu är jag kanske lite trött och seg, Chefen skulle ha digga allt och han ska få chansen när han fyller 12. Sjukt länge dit och gudarna vet vad slöjdläraren säger.
Det här hotellet California där jag just checkade in igen är stort. Först säger man hej och så åker man hiss tre fyra våningar ner. Sedan går man i en tunnel som motsvarar Västerleden från Gräsviken till Iso Omena. När man går hinner man förväxla Boney M med Lost Pablos och en frukost som kanske serveras tidigast klockan 0700hrs och senast klockan 1400hrs. Verkligheten är mörk. Var där klockan 0900hrs Middle Eastern Time, meddelar Fötö-Rikü, eller var en ruta. Jag väljer ruta men det hjälper inte. Arbetsdag i morgon också. Tungt.
På morgonen ska vi klistra en fin bild här (KLISTRAD!). Nu är det en övermäktig uppgift. Måste sova lite. Att Volbeat är här betyder mycket.
Hilsen fra Norje
Publicerad: 03/06 21:24-
SRF dag 1
Sådärja! Ni som hittat oss via twitter (”hblrock”) vet redan att fabona är framme på geriatrikernas årliga heavy metal meltdown och – Boy! Does it feel guudah or what. Er patrull och fyr i festivalmörkret är alltså på plats. I Blekinge. I Sölvesborg. I Norje. På Sweden Rock Festival.
När jag skriver det här blir kvällens headliner Uriah Heep intervjuade för TV4 och någonstans i periferin spelar ZZ Top sin version av ”Viva Las Vegas” i högtalarsystemet. Jonej, inte är vi här för att spana in rockenrollens framtid. Dessutom är det en massa folk som sitter och degar i sånadär hopfällbara campingstolar. Foto-Riku sez da campingstolarna är det nya svarta. Han säger det om det mesta: Carlsbergs öl, tåget från Köpenhamn till Ronneby, bubbelpoolen på hotellet och Angusburgaren som vi vred i oss på pressområdet.
Med en burgare och några Spendrup i magen känns allt väldigt heavy metal. Jag lovar det var en halv kodda och mycket lite grönsaker mellan vetemjölet. Det handlar om överlevnad. Det samma gäller lokaliseringen av a) kisifaciliteter och b) jakten på internet. Svårt men inte omöjligt för oss.
Vårt anspråkslösa hotell ligger ungefär 50 kilometer nordost från festivalområdet och vi åker skytteltrafik med en stor gul buss. För övrigt är det kyligt som i Seinäjoki när klockorna klämtar för ännu en upplaga av Provinssi. Skillnaden är den att här finns otroligt många långhåriga typer med Kamelot-tröjor.
Och, en gång till, om ni har läst hblrock:s twittrande så vet ni att vi i metalltraditionens namn (Motörhead, Mötley Crüe, Deströyer666 osv har döpt om festivalen till Sweden Röck och den ena i äldremetallpatrullen till Röck-Tömmy och därför givetvis också den andre till Fötö-Riku. Det var roligt en, ja till och med två gånger så nu är det slut. Punkt.
Fötö-Rikus (sorry sista gången) tes om att åldern på headliner-artisterna är kongruent med festivalpublikens ålder verkar kunna bevisas. Det gläder honom alldeles oerhört eftersom det finns äldre festivalbesökare.
Till sist vill jag ännu nämna Blackfoot. Sådär.
Senast nu först(ö)r ni att den här essän författats av minst två personer. Nästa på programmet är Möwgli ööh (sorry nu ännu en gång) nej då utan Blaze Bayley och Uriah Heep.
