Inlägg taggade med ‘Hbl’

Ronnie fyller 67!

Publicerad: 04/06 09:24

Godmorgon! Ser på BBC World News på en massa vapenskrammel i Mellanöstern, Asien… Sweden Rock Festival har tydligen ingen effekt på omvärlden. 

Efter frukost har fotö-Riku lovat plåta min garderob det vill säga tröjorna med bandtryck. Dagens svarta är signerad ”STONE” och den har somliga av er redan noterat i samband med ett äldre blogginlägg. Men det finns ju typ fem andra, alltså mer än en för varje dag som vi är här. Dessutom var det så kallt på natten att jag måste köpa en munkjacka med Sweden Rock-logga.

Sedan ska vi sätta oss i rockbussen igen och dra ut på nya antropologiska äventyr. Dagens mission är att hitta en mamma, pappa, son, dotter & kanske hund i husvagnsparken. Vi såg några i går så det torde inte vara omöjligt att etablera kontakt och föra vidare debatten om tungmetall som vi startade i gårdagens Hbl.

Dagens låt är Somebody Put Something In My Drink med Ramones. Fast det kan ju vara att det kommer en ny efter frukosten.

bbc-och-sol

Det är lite BBC och så är det lite sol där ute.

ps. Efter sega förhandlingar är Crocsen med och när jag nu kollar vädret vid poolen ångrar jag ingenting. Det är alltså bra att Crocsen är med.

ps2. Volbeat, Twisted Sister. De är dagens utropstecken. Men ja kan ju knappt vänta på Heaven & Hell på lördagen. Fatta att Ronnie James Dio fyller 67 om en månad!

ps3. Mr Rick Medlockes manager har inte svarat. Men jag tror på en intervju.

Ja, det är mitt fel

Publicerad: 29/05 16:46

Det var jag som nångång i vintras föreslog för redaktör Tommy Pohjola (hädanefter RTP) att vi skulle åka till Norje, Sölvesborg, Blekinge för att uppleva och rapportera om Sweden Rock Festival (hädanefter SRF).

Avsikten var helt att idka socio-antropologiska studier av homo heavy metallicus, den varelse som frivilligt tar sig till Norje, Sölvesborg, Blekinge för att höra och se band som för länge sedan borde vara intagna på geriatriavdelningen vid Pirlax centralsjukhus. Vi talar alltså om hard-core vetenskap, undersökande journalistik och vetgirighet. Lögn.

SRF är ett fenomen. F-E-N-O-M- E-N . Sverje (helt kongruent med att byn heter Norje) har en mängd bra festivaler Hultsfred, Arvika, Peace and Love och Östhammars musikvecka men ändå är det SRF som drar till sig folk som den där klassiska kopankan drar till sig flugor. Varför, varum, why? Det är det RTP och jag ska reda ut på SRF.

En av mina kolleger på Hbl kallade mig för rockfarfar lite så där semi-försmädligt. ”Är det där inte en ungdomsgrej?” Som ett litet mellanspel vill jag öppet deklarera att jag inte är en finlandssvensk ungdom. Jag är en 48 år gammal överviktig trebarnsfar. Mellanspelet slut. Men jag är inte helt säker på att SRF är en ungdomsgrej utan en mera metallbrygga över generationer.

I bloggar och på diskussionsforum har jag läst om far och son-, mor och dotter-, mor och son- (ni kanske förstår vad jag är ute efter)kombon som har varit en eller flera gånger på SRF. Och som har älskat det. Igen uppstår frågan: varför, varum, why? Jag tror att min tes om generationbryggan kan vara sann eftersom många av artisterna, Lemmy från Motorhead, Tommy Iommi Heaven and Hell/Black Sabbath och Billy Gibbons är mellan 60 och 64 år gamla. Knappast goda förebilder eller ungdomsidoler, eh?

Jag försökte också rannsaka mig och klura ut när jag, rockfarfar, borde switcha över till dansbandsmusik, klä mig i teryleneskjorta och batikslips eller sippa pissljummen söt skumpa på någon operafestival i en gammal borg någonstans i insjö-Finland.

Faktum är att jag njuter mera av att se den galna lilla danska trummisapan i Metallica möta sin hemmapublik i Roskilde eller skråla gamla Black Sabbath låtar på en, antagligen lerig, åker i Norje om en dryg vecka än mycket annat som skyfflas åt mig ur musik-kökkenmöddingen. Tvättäkta muminfilosofi.

Mitt största problem är att lugna RTP så att han inte öder allt krut veckan innan festivalen.

För tro mig. Det kommer mycket mera senare. Titta in på nytt om ni inte tror mig.

Rockfarfar *riku*